Aktiebolag i konkurs

Om ett aktiebolag inte kan betala sina skulder kan det begäras i konkurs. Här gör vi en kort genomgång av hur en sådan konkurs går till.

Obestånd

När ett aktiebolag kommer på obestånd kan en företrädare för bolaget (gäldenären) eller någon fordringsägare (borgenär) ansöka om att aktiebolaget försätts i konkurs. För att tingsrätten ska besluta om konkurs ska gäldenären vara på obestånd, dvs inte kunna betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning. En borgenär som ansöker ska kunna bevisa dels obeståndet, dels att borgenären har en fordran på gäldenären.

Om en företrädare för aktiebolaget själv ansöker om konkurs utgår tingsrätten från att förutsättningarna är uppfyllda.

Obefogad konkursansökan

Det förekommer att en borgenär ansöker om att gäldenären försätts i konkurs fastän gäldenären inte är på obestånd. Det kan ju finnas andra orsaker till att gäldenären inte har betalat en skuld. En obefogad konkursansökan kan leda till skadestånd för den som ansökt. Skadeståndet är för gäldenärens arbete med att försvara sig samt för det försämrade ryktet på grund av att kreditupplysningar om företaget innehåller uppgift om att den omfrågade är ansökt i konkurs (konkursen behöver alltså inte vara beslutad).

Konkursförvaltare

Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Samtidigt bestämmer tingsrätten tid för edgångssammanträde (som normalt brukar vara 6–8 veckor efter konkursbeslutet).

Konkursförvaltaren tar hand om gäldenärens tillgångar och gör en förteckning över tillgångar och skulder (konkursbouppteckning). Vid edgångssammanträdet gås konkursbouppteckningen igenom och en företrädare för bolaget (konkursgäldenären) avlägger ed på att uppgifterna om tillgångar och skulder är riktiga.

Tillgångarna säljs av konkursförvaltaren och pengarna ska delas ut till borgenärerna i förhållande till fordringsbeloppen och förmånsrättsordningen. Konkursförvaltaren kan välja att driva verksamheten vidare en tid om detta kan förväntas ge mer pengar till borgenärerna.

Konkursförvaltaren ska också upprätta en så kallad förvaltarberättelse. I den redogör konkursförvaltaren bland annat för bokföringens kvalitet, anledningen och tidpunkten för obestånd, om grund för återvinning föreligger, om olaglig värdeöverföring skett, tidpunkt för upprättande av kontrollbalansräkning samt om grund för skadestånd föreligger.

Skatt och bokföring i konkursen

Konkursboet är bokföringsskyldigt enligt konkurslagen. Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd (BFNAR 2019:3) om bokföring i konkurs, som handlar om konkursförvaltarens bokföring av vad han eller hon fått in vid försäljningar samt utgifter för detta och utbetalningar till borgenärerna. Det allmänna rådet ska tillämpas även då konkursgäldenärens rörelse drivs vidare.

Konkursgäldenären ska fortfarande upprätta årsredovisning under konkursen. Men Bolagsverket får inte besluta om förseningsavgift om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har registrerats.

Ett konkursbo hanteras inte som ett skattesubjekt och är därför inte skyldigt att lämna någon inkomstdeklaration. För konkursgäldenären finns en skyldighet att betala skatt fram till konkursutbrottet, dvs då gäller vanliga regler. För vissa inkomster kan det finnas en skyldighet att betala skatt även efter konkursutbrottet. Konkursgäldenären är deklarationsskyldig för tiden fram till dess bolaget är avregistrerat. Den som företräder bolaget (styrelsen) är alltså fortfarande ansvarig för att inkomstdeklarationen för bolaget upprättas. Konkursförvaltaren är skyldig att lämna de upplysningar som behövs för detta.

Redovisningskonsultens och revisorns arbete

Redovisningskonsulten är skyldig att lämna ut bolagets räkenskapsinformation till konkursförvaltaren. Det kan vara verifikationspärmar samt rapporter som redovisningskonsulten har fått betalt för att göra. För obetalt arbete som har utförts under de sex månaderna innan konkursansökan har redovisningskonsulten förmånsrätt i konkursen, och han eller hon får normalt betalt för detta. Samma sak gäller för revisorn. Därför bör redovisningskonsulten eller revisorn inte låta klienten släpa längre tid med betalningarna än högst ett halvår.

Dock gäller förmånsrätten bara för arbete som ingår i den lagstadgade bokförings- eller revisionsskyldigheten. Förmånsrätten gäller inte annat arbete, exempelvis att göra budget eller rådgivning.

Återvinning

En del transaktioner som gäldenären har gjort innan konkursen kan återvinnas till konkursboet. Det innebär att den som har fått pengarna eller någon annan tillgång ska betala tillbaka värdet till konkursboet så att det kan ingå i det som borgenärerna ska dela på.

Det förekommer att ägaren av aktiebolaget inför den annalkande konkursen har gynnat någon närstående. Det kan vara att bolaget har betalat ut orimligt hög lön eller arvode till någon. Eller att någon tillgång har sålts till ett pris som understiger marknadsvärdet. I dessa fall kan det alltså bli aktuellt med återvinning.

Ansvarsgenombrott

Konkursförvaltaren ska undersöka om någon företrädare för gäldenären har gjort sig skyldig till något som en företrädare kan bli personligen ansvarig för. Det gäller

  • Ansvarsgenombrott på grund av kapitalbrist. När aktiebolagets egna kapital antas ligga under hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast göra en särskild balansräkning (kontrollbalansräkning) mm. Om dessa bestämmelser inte följs kan styrelsen och andra företrädare för aktiebolaget bli personligen ansvariga för bolagets skulder som uppkommit efter att tidsfristen har gått ut.
  • Ansvarsgenombrott på grund av att företrädarna för aktiebolaget inte har sett till att bolaget betalat skatter och avgifter för anställda.

Läs mer om detta i 20:127.

Efter avslutat arbete

Konkursförvaltaren ska upprätta en slutredovisning när hans eller hennes uppdrag har avslutats. Slutredovisningen ska ges in till tillsynsmyndigheten (Kronofogden) med en kopia till tingsrätten. Slutredovisningen ska lämnas så snart som möjligt.

Om det finns tillräckligt med pengar för att borgenärerna (åtminstone någon av dem) ska få utdelning, ska konkursförvaltaren upprätta ett utdelningsförslag. Detta lämnas till tingsrätten som med utgångspunkt i detta bestämmer hur den avslutade konkursens pengar ska fördelas. Om konkursen avslutas med utdelning ska konkursförvaltaren ge in slutredovisningen samtidigt med utdelningsförslaget.

En konkurs avslutas antingen när tingsrätten fastställer utdelningsförslaget eller, om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslutar om avskrivning av konkursen.

När konkursen av ett aktiebolag har avslutats upphör aktiebolaget att existera. Då kan det inte längre krävas på betalning. Företrädare som blivit personligen ansvariga kan dock fortfarande krävas på betalning av bolagets skulder. En privatperson (t ex enskild näringsidkare) som går i konkurs kan alltid krävas på betalning även efter en avslutad konkurs.

Extra skattefri gåva

Riksdagen har beslutat om en tillfällig skattefrihet för gåvor upp till ett värde på sammanlagt 1 000 kr inklusive moms/anställd som arbetsgivare kan ge till sina anställda under 2020. Detta är alltså en ”extra” skattefri gåva som arbetsgivare kan ge anställda enligt dagens regler.

Skattefriheten för denna extra gåva gäller från 1 juni – 31 december 2020.

Gåvan får inte vara ersättning för arbete och precis som för andra skattefria gåvor, får gåvan inte lämnas i form av pengar. Med pengar avses även andra betalningsmedel som kan bytas mot pengar. På samma sätt som förutsätts för julgåvor ska det vara fråga om en gåva som ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda.

Bakgrunden till denna extra gåva är att många företag och kommuner vill hjälpa till att lindra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Anställda kan till exempel få presentkort för att handla och därigenom stödja det lokala näringslivet.

Ikraftträdande

Den tillfälliga skatte- och avgiftsfrihet för gåva till anställda träder i kraft 1 juni 2020.

Sänkt kostnad för anstånd

Regeringen har kommit överens med oppositionen i riksdagen att sänka kostnaden för anstånd med skatt till mer än hälften.

Kostnaden minskar till hälften

Om anstånd med skatt (preliminärskatteavdrag och socialavgifter) och moms beviljats ska det enligt beslutet som riksdagen tidigare tog, förutom kostnadsränta (motsvarande basräntan, se Ränta på skattekonto), även en anståndsavgift om 0,3% av anståndsbeloppet betalas, se 20:144.

Regeringen har nu kommit överens med oppositionen i riksdagen att det ska bli mindre kostsamt att skjuta upp inbetalningen av skatt. Kostnaden för anstånd ska motsvaras av basräntan på 1,25% för de första sex månaderna. Därefter tillkommer en anståndsavgift på 0,2% per månad, vilket motsvarar en avdragsgill ränta på 3,1% per år istället för ca 6%. Det betyder att kostnaden för anstånden minskas med ca hälften.

I linje med tidigare beslut

Den nya lägre kostnaden för anstånd ligger i linje med det tidigare beslutet då riksdagen skrev att de förutsätter att regeringen kommer att följa frågan om räntans storlek och kan komma att agera för att justera räntan.

Finansdepartementen förbereder nu en promemoria med förslaget som kommer att skickas på remiss.

Finansdepartementet

Tillfälligt stöd för hyreskostnad

Riksdagen har beslutat att införa ett tillfälligt stöd till de hyresvärdar som sänker hyrorna för hyresgäster i utsatta branscher. Stödet har nu även godkänts av EU-kommissionen.

5 miljarder kr i tillfälligt stöd

Riksdagen har beslutat att avsätta 5 miljarder kr i stöd för att tillfälligt sänka fasta hyror för vissa utsatta branscher. Regeringen har arbetat fram en förordning och eftersom det rör sig om ett statsstöd har stödet även behövt få ett godkännande av EU-kommissionen.

Det tillfälliga stödet ska underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Stödet ska utformas som en tillfällig kompensation till de hyresvärdar som kommer överens med sin hyresgäst om sänkt hyra. Stödet ska gälla för perioden 1 april – 30 juni. Avtalet om hyresminskningen ska ha slutits innan 30 juni 2020.

50% av hyresnedsättningen

Stödet kommer att ges med 50% av den överenskomna nedsättningen, dock högst ett belopp som motsvarar 25% av den ursprungliga hyran.

En fastighetsägare sätter ned hyran för en restaurang med 50% under april – juni. Den ordinarie hyran är 22 000 kr per månad. Hyresnedsättningen blir 50% x 22 000 = 11 000 kr
Fastighetsägaren kan få stöd med 50% x 11 000 = 5 500 kr per månad i tre månader.
En fastighetsägare sätter ned hyran med 60% under april – juni. Hyran är 22 000 kr, dvs en hyresnedsättning på 13 200 kr. Hyresnedsättningen överstiger dock 25% av ordinarie hyra (25% x 22 000 = 5 500), vilket innebär att stöd kan ges med högst 5 500 kr.

Vissa utsatta branscher

Stödet riktas till företag i sällanköpshandel samt hotell- och restaurangbranschen, samt till vissa andra verksamheter som drabbats ekonomiskt med anledning av virusutbrottets påverkan på samhällsekonomin. Vilka sektorer som är aktuella baseras på SNI-koder.

Stödet kommer bland annat att riktas mot företag i sällanköpshandel, främst butikshandel, med SNI kod 47.191-47.911. Hotell- och restaurangbranschen, SNI 55.101 – 56.300, kommer att omfattas i sin helhet.

Av de andra verksamheter som omfattas kan nämnas biografer, resebyråverksamhet, arrangemang av kongresser och mässor, konstnärlig verksamhet, muséer, sporthallar, tandläkarverksamhet, hår och kroppsvård. Partihandel, varuhus-/stormarknadshandel (med minst 35% livsmedel, drycker och tobak) samt livsmedelshandel kommer inte att omfattas av stödet.

Den kompletta listan med vilka branscher som omfattas hittar du här:

Branscher som omfattas av hyresstöd

Hyresvärden ansöker

Det är hyresvärden som kommer att ansöka om stödet i efterhand hos länsstyrelserna. Ansökan ska skickas senast 31 augusti 2020. Ansökningsförfarandet kommer att ske digitalt och informationen om hur det går till läggs ut på länsstyrelsernas webbplatser.

Regeringens prop 2019/20:146, Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU56, Länsstyrelsen Västra Götaland

Apple-klocka och penna

Kan man göra avdrag för en smarta klockor eller dylikt? Är det en skattepliktig förmån för ägaren i ett fåmansföretag? Många frågor oss och svaret blir:

Ar detta är ett arbetsredskap eller inte – om det är ett arbetsredskap så kan kostnaden tas i företaget utan att en förmån uppkommer. Om det inte är ett arbetsredskap är det istället en skattepliktig förmån. I båda fallen är kostnaden avdragsgill.

Det går alltså inte ge ett generellt svar på frågan, utan det beror på omständigheterna.

Moms på vårdtjänster från 1 juli

Från och med 1 juli 2019 kommer Skatteverket att tillämpa den tolkning av momsreglerna som Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till när det gäller moms vid tillhandahållande av personal för sjuk- och tandvårdstjänster. Här gör vi en genomgång av vad detta kommer att innebära.

En viktig dom

I juni 2018 kom en dom (se 18:200) från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som vände upp och ned på begreppen, då man kom fram till att när ett företag hyr ut läkare så handlar det inte om ett tillhandahållande av momsfria vårdtjänster. Istället är detta momspliktig personaluthyrning.

Enligt HFD är det i första hand EU-direktivet och EU-domstolens praxis som styr tolkningen av bestämmelsen, inte vad som står i förarbetena till momslagen. Prövningar av hur uthyrning av personal ska bedömas finns när det gäller andra undantag från momsplikt:

I EU-domstolens avgörande ”Horizon College” (C-434/05) ansågs utlåning av lärare inte kunna omfattas av momsfriheten för undervisningstjänster.

EU-domstolen konstaterades i målet ”go-fair” Zeiterbeit (C-594/13) att uthyrningen av ett bemanningsföretags omsorgspersonal till en erkänd aktör av social karaktär ska omfattas av momsplikt.

Enligt HFD är det liksom i ”go-fair”-fallet inte de tjänster som de anställda tillhandahåller de personer som behöver vård som ska prövas när det gäller frågan om det är sjukvård som tillhandahålls, utan de tjänster som bemanningsföretaget tillhandahåller vårdgivaren, dvs uthyrning av personal. Denna tjänst kan enligt EU-domstolens praxis aldrig vara en sådan sjukvårdstjänst som är momsfri.

Förutom sjukvård är enligt EU-direktivet även transaktioner nära knutna till vården momsfria när det gäller vård på sjukhus. Ett motsvarande undantag finns även när det gäller utbildning, och i ”Horizon”-fallet fann EU-domstolen att personaluthyrning kan omfattas av detta undantag under vissa förutsättningar. En av dessa förutsättningar är att både säljare och köpare av tjänsten är utbildningsinstitut som omfattas av momsfrihet. Detta innebär enligt HFD att även uthyrning av sjukvårdspersonal skulle kunna omfattas av detta undantag. En förutsättning är då att den som hyr ut personalen själv bedriver sjukvård på ”sjukhus, centrum för medicinsk behandling eller diagnos och andra i vederbörlig ordning erkända inrättningar av liknande art.

Gäller fr o m 1 juli 2019

Efter domen meddelade Skatteverket att personaluthyrning inom vårdsektorn även fortsättningsvis kan hanteras som momsfri sjuk- eller tandvård, dock längst till och med 30 juni 2019.

Skatteverket har efter detta redogjort för sin syn på hur moms på vårdtjänster ska hanteras från och med 1 juli (se Uthyrning av vårdpersonal nedan).

Momsfri sjuk- och tandvård samt social omsorg

Enligt momslagen är sjukvård, tandvård och social omsorg momsfritt. Även tjänster som har nära anknytning till vården är momsfri. Detsamma gäller varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren som ett led i vården (t ex hörapparater, kryckor, proteser, patienthotell mm).

I 3 kap. 5 § första stycket ML definieras sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd. En förutsättning för att åtgärderna ska anses som momsfri sjukvård är att de antingen tillhandahålls vid en sjukvårdsinrättning eller av någon som innehar särskild sjukvårdslegitimation.

Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan (3 kap. 6 § ML).

Social omsorg är offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg (3 kap. 4 §). Se även 19:101.

Uthyrning av vårdpersonal

Skatteverket konstaterar i ett ställningstagande att i princip all uthyrning av vårdpersonal – oavsett företagsform – inte ska räknas som momsfria vårdtjänster, utan är att betrakta som personaluthyrning (med 25% moms). Enligt Skatteverket är det fråga om uthyrning av personal när köparen ansvarar för arbetsledning, bestämmer arbetsmetoder och definierar arbetsuppgifterna och säljaren ställer arbetskraft till förfogande.

Öppettider

Kontoret i Lindesberg är öppet
tisdag, onsdag och torsdag 09.00-18.00 med stängt för lunch 13.00-14.00

Övrig tid gäller endast bokade möten.

Växel 010-160 40 40 Öppen måndag – fredag 09.00 – 17.00