Nu är det snart dags för semester och för dig som är arbetsgivare är det viktigt att planera i tid inför att dina anställda ska vara lediga. Här ger vi dig några tips och råd på vad du bör tänka på för att lyckas med semesterplaneringen.

Börja i tid

Be de anställda att lämna in sina önskemål på semester och sätt en deadline för när de senast ska lämna in sina önskemål. Sätt också ett datum för när semesterplaneringen ska vara klar.

Förhandling eller samråd

De anställda påverkar semesterns förläggning genom ett medbestämmandeavtal, primär förhandling enligt medbestämmandelagen (MBL) eller genom samråd med arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste nämligen alltid förhandla eller samråda om huvudsemesterns förläggning. Slutligen är det dock arbetsgivaren som bestämmer.

Har inget annat avtalats ska den anställde ha minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni–augusti. Bestämmelsen är dock dispositiv. Det innebär att arbetsgivaren kan avtala med den anställde eller facket om att förlägga semestern till en period som passar bättre för företaget. Avvikelser kan även göras när det gäller den sammanhängande ledighetens längd.

Finns det särskilda skäl får arbetsgivaren lägga semesterperioden under en annan tid än juni–augusti, även om det inte finns något avtal.

När man bedömer om det finns särskilda skäl läggs stor vikt vid de anställdas önskemål. Arbetsgivaren är skyldig att tåla vissa mindre störningar i verksamheten för att tillmötesgå de anställdas önskemål. En arbetsgivare som nekar en anställd att ta ledigt för semester under perioden juni–augusti utan att det finns särskilda skäl kan bli skadeståndsskyldig gentemot den anställde.

Informera

Arbetsgivaren ska underrätta de anställda om hur semesterledigheten har förlagts. I semesterlagen anges det inte hur underrättelsen ska gå till. Det är dock arbetsgivarens ansvar att se till att alla anställda har blivit underrättade om hur semesterledigheten har lagts ut. Arbetsgivaren är skyldig att underrätta de anställda om hur semesterledigheten har lagts ut senast två månader innan semesterledigheten börjar.

Arbetsgivarens skyldighet

Arbetsgivaren är skyldig att se till att den anställde tar ut sin betalda semesterledighet. Inte ens om den anställde går med på det, kan du alltså göra en överenskommelse om att den anställde avstår från ledigheten och enbart får ut semesterlönen. Semesterlagens syfte är ju att den anställde ska vila och återhämta sina krafter under semesterledigheten.

Kort anställning

När det gäller kortare anställningar är det inte alltid rimligt att den anställde ska ha rätt att vara ledig för semester. Arbetsgivaren får därför avtala bort den anställdes rätt till semesterledighet om anställningen varar högst tre månader. Även om den anställde inte har rätt till semesterledighet har han rätt till semesterersättning. Semesterersättningen får inte anses ingå i lönen utan ska beräknas och redovisas på ett tydligt sätt.

Sjukdom under semestern

Om en anställd blir sjuk under sin semester har den anställde rätt att sjukanmäla sig och ta ut sin semesterledighet vid ett senare tillfälle. Syftet med semestern är ju att den anställde fritt ska få utnyttja sin ledighet för vila och rekreation.

Sommarjobbande ungdomar

För dig som anställer sommarjobbare kan vi tipsa om vår artikel Sommarjobbande ungdomar i Faktabanken.

Bra powermeeting med Sebastian Siemiatkowski VD Klarna

Vi har haft förmånen att få ett bra möte på tu man hand med Sebastian  med god frukost!

Mycket lärorikt & inspirerande.

Vår stolthet & glädje:

Vår underbara familjemedlem kapten Adam Vestberg lyckas igen!

Skatteverket har förstärkt skyddet mot bedrägerier genom en funktion som spärrar obehörig ombudsregistrering. Om man ansluter sig, så går det inte längre att söka på papper i de fall det går att söka digitalt.

I tjänsten Ombud och behörigheter går det nu att enkelt spärra pappersansökan för alla typer av ombud som kan ansökas digitalt. Spärren gäller omedelbart efter förändringen.

För att minimera risker för bedrägerier med ombudsregistreringar på papper finns även en inbyggd fördröjning vid pappersansökan för de flesta typer av ombud. Behörigheten träder i kraft först två veckor efter registreringen. Detta för att det informationsbrev som alltid går ut till den som får ett ombud ska komma fram innan behörigheten startar.

Sedan tidigare har Skatteverket även tjänsten spärra obehörig adressändring. Den spärrar mot adressändring på pappersblankett. Den tjänsten har ca 1,2 miljoner personer valt att ansluta sig till.

Regeringen föreslår förlängda åtgärder inom socialförsäkringen med anledning av covid-19.

Följande åtgärder förlängs enligt förslaget:

• Ersättningen för karensavdrag för anställda.
• Ersättningen till egenföretagare för de 14 första karensdagarna.
• Ersättning för vissa riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper.
• Det slopade kravet på läkarintyg under de första 14 dagarna.
• Ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader.

Åtgärderna gäller för närvarande till och med 30 juni 2021 (se 21:148) och förlängs enligt förslagen till och med 30 september 2021. De skarpa förslagen ska lämnas i en kommande ändringsbudget.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter

Reglerna om växa-stöd är numera permanenta (se 20:416). Dessa innebär att enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare endast betalar ålderspensionsavgift (10,21%) för den först anställda under 24 månader.

Regeringen vill underlätta för företag i det ekonomiska läget som covid-19 har fört med sig och som påverkat företagens möjligheter att anställa. Regeringen har därför kommit med ett förslag om att tillfälligt utvidga växa-stödet och att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna ska gälla upp till två anställda.

Växa-företag

För att ha rätt till växa-stödet enligt de tillfälligt utvidgade reglerna ska företaget räknas som ett växa-företag från 10 september 2020 eller sedan verksamheten påbörjats (om det är sernare) och fram till dess att anställningen påbörjas.

De företag som räknas som enmansföretag enligt nuvarande regler för växa-stöd (se 20:416) är växa-företag enligt förslaget. Växa-företag är alltså

• enskilda näringsidkare som bedriver aktiv näringsverksamhet och sedan 10 september 2020 eller sedan verksamheten påbörjades inte har betalat ut någon avgiftspliktig ersättning till anställd eller uppdragstagare
• aktiebolag som sedan 10 september 2020 eller sedan verksamheten påbörjades inte har betalat ut lön eller annan avgiftspliktig ersättning till någon annan än högst en delägare eller närstående till en sådan person
• handelsbolag med högst två delägare som inte har betalat ut lön eller annan avgiftspliktig ersättning sedan 10 september 2020.

Som växa-företag räknas även ett enmansföretag som har en anställd från 10 september 2020 (eller då verksamheten påbörjas) fram till dess att anställningen påbörjas.

Personer som tidigare fått sammanlagt högst 5 000 kr i ersättning räknas inte som anställda.

En arbetsgivare som inte har några anställda sedan 10 september 2020 anställer sin först anställde 1 juli 2021. Arbetsgivaren anställer sedan ytterligare en person 1 augusti 2021. Arbetsgivaren har rätt till växa-stöd för båda dessa anställda.

Inga anställda från närstående företag

Skatterabatten gäller inte en person som sedan 10 september är eller har varit anställd i en annan verksamhet som bedrivs direkt eller indirekt av samma arbetsgivare (företag i intressegemenskap) eller någon närstående till denne.

Företag i intressegemenskap ses som en enda arbetsgivare. Med företag i intressegemenskap menas två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Med företag avses både juridiska och fysiska personer. En person som har både en enskild näringsverksamhet och ett aktiebolag kan alltså bara få ett växa-stöd.

Inte delägare eller närstående till delägare

Skatterabatten gäller inte personer som sedan 10 september 2020 är delägare eller företagsledare i aktiebolaget eller handelsbolaget eller närstående till någon sådan person.

Närstående

Som närstående räknas:

• maka eller make
• föräldrar
• far- och morföräldrar
• barn, barnbarn osv och deras makar
• syskon och deras makar, barn, barnbarn osv.

Med makar menas (förutom personer som är gifta med varandra) även sambor som har eller har haft gemensamma barn, samt sambor som tidigare varit gifta.

Med barn menas (förutom biologiska barn) även adoptivbarn, styvbarn och fosterbarn.

Krav på anställningen

Följande villkor ska vara uppfyllda för växa-stödet:

• anställningen ska omfatta minst tre månader i följd
• arbetstiden ska uppgå till minst 20 timmar/vecka.

Kravet om en minsta arbetstid avser faktiskt arbetad tid på 20 timmar varje vecka. Om den anställde har haft frånvaro på grund av sjukdom eller vård av barn räknas även denna tid som arbetad tid.

Max nedsättning

Det tillfälliga växa-stödet innebär alltså att företaget endast betalar ålderspensionsavgift (10,21%) för upp till två anställda under 24 månader. Växa-stödet gäller för ersättningar upp till 25 000 kr per månad. På ersättningar över 25 000 kr per månad ska alltså fulla arbetsgivaravgifter betalas.

Stöd av mindre betydelse

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna räknas som ett stöd av mindre betydelse. Detta innebär att villkoren för dessa stöd måste vara uppfyllda om nedsättningen ska få göras. För företag som inte får några andra stöd av mindre betydelse är dessa villkor normalt uppfyllda.

Ikraftträdande

Ändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2021 och upphör att gälla vid utgången av 2022. Lagen tillämpas på anställningar som påbörjas 1juli 2021–31december 2022 och på ersättningar som betalas ut under denna period.

Regeringens prop 2020/21:118

Åtgärd mot ungdomsarbetslöshet

I budgetpropositionen (se 20:327) aviserade regeringen att ett förslag om en tidsbegränsad ungdomsrabatt (18–23 år) på arbetsgivaravgiften skulle lämnas under våren 2021, och tanken var att denna rabatt skulle gälla från 1 april 2021.

Pandemin har dock inneburit att ungdomsarbetslösheten ökat, varför regeringen och samarbetspartierna enades om att tidigarelägga denna åtgärd och nu har riksdagen fattat beslut i frågan.

Sedan 1 augusti 2019 finns en rabatt på arbetsgivaravgiften på ersättning till yngre ungdomar (15–18 år), se 19:202.

18-23 år – rabatt redan från 1 januari

En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften införs för ersättningar till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen gäller ersättningar som betalas under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023.

Arbetsgivaravgiften ska under denna period uppgå till ålderspensionsavgiften plus nio tjugondelar av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften, dvs 19,73%. Det motsvarar en nedsättning med 11,69 procentenheter (jämfört med fulla arbetsgivaravgifter, 31,42%).

Nedsättningen begränsas till löner på max 25 000 kr/månad – på överskjutande belopp är det ingen nedsättning.

Obestånd

När ett aktiebolag kommer på obestånd kan en företrädare för bolaget (gäldenären) eller någon fordringsägare (borgenär) ansöka om att aktiebolaget försätts i konkurs. För att tingsrätten ska besluta om konkurs ska gäldenären vara på obestånd, dvs inte kunna betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning. En borgenär som ansöker ska kunna bevisa dels obeståndet, dels att borgenären har en fordran på gäldenären.

Om en företrädare för aktiebolaget själv ansöker om konkurs utgår tingsrätten från att förutsättningarna är uppfyllda.

Obefogad konkursansökan

Det förekommer att en borgenär ansöker om att gäldenären försätts i konkurs fastän gäldenären inte är på obestånd. Det kan ju finnas andra orsaker till att gäldenären inte har betalat en skuld. En obefogad konkursansökan kan leda till skadestånd för den som ansökt. Skadeståndet är för gäldenärens arbete med att försvara sig samt för det försämrade ryktet på grund av att kreditupplysningar om företaget innehåller uppgift om att den omfrågade är ansökt i konkurs (konkursen behöver alltså inte vara beslutad).

Konkursförvaltare

Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Samtidigt bestämmer tingsrätten tid för edgångssammanträde (som normalt brukar vara 6–8 veckor efter konkursbeslutet).

Konkursförvaltaren tar hand om gäldenärens tillgångar och gör en förteckning över tillgångar och skulder (konkursbouppteckning). Vid edgångssammanträdet gås konkursbouppteckningen igenom och en företrädare för bolaget (konkursgäldenären) avlägger ed på att uppgifterna om tillgångar och skulder är riktiga.

Tillgångarna säljs av konkursförvaltaren och pengarna ska delas ut till borgenärerna i förhållande till fordringsbeloppen och förmånsrättsordningen. Konkursförvaltaren kan välja att driva verksamheten vidare en tid om detta kan förväntas ge mer pengar till borgenärerna.

Konkursförvaltaren ska också upprätta en så kallad förvaltarberättelse. I den redogör konkursförvaltaren bland annat för bokföringens kvalitet, anledningen och tidpunkten för obestånd, om grund för återvinning föreligger, om olaglig värdeöverföring skett, tidpunkt för upprättande av kontrollbalansräkning samt om grund för skadestånd föreligger.

Skatt och bokföring i konkursen

Konkursboet är bokföringsskyldigt enligt konkurslagen. Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd (BFNAR 2019:3) om bokföring i konkurs, som handlar om konkursförvaltarens bokföring av vad han eller hon fått in vid försäljningar samt utgifter för detta och utbetalningar till borgenärerna. Det allmänna rådet ska tillämpas även då konkursgäldenärens rörelse drivs vidare.

Konkursgäldenären ska fortfarande upprätta årsredovisning under konkursen. Men Bolagsverket får inte besluta om förseningsavgift om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har registrerats.

Ett konkursbo hanteras inte som ett skattesubjekt och är därför inte skyldigt att lämna någon inkomstdeklaration. För konkursgäldenären finns en skyldighet att betala skatt fram till konkursutbrottet, dvs då gäller vanliga regler. För vissa inkomster kan det finnas en skyldighet att betala skatt även efter konkursutbrottet. Konkursgäldenären är deklarationsskyldig för tiden fram till dess bolaget är avregistrerat. Den som företräder bolaget (styrelsen) är alltså fortfarande ansvarig för att inkomstdeklarationen för bolaget upprättas. Konkursförvaltaren är skyldig att lämna de upplysningar som behövs för detta.

Redovisningskonsultens och revisorns arbete

Redovisningskonsulten är skyldig att lämna ut bolagets räkenskapsinformation till konkursförvaltaren. Det kan vara verifikationspärmar samt rapporter som redovisningskonsulten har fått betalt för att göra. För obetalt arbete som har utförts under de sex månaderna innan konkursansökan har redovisningskonsulten förmånsrätt i konkursen, och han eller hon får normalt betalt för detta. Samma sak gäller för revisorn. Därför bör redovisningskonsulten eller revisorn inte låta klienten släpa längre tid med betalningarna än högst ett halvår.

Dock gäller förmånsrätten bara för arbete som ingår i den lagstadgade bokförings- eller revisionsskyldigheten. Förmånsrätten gäller inte annat arbete, exempelvis att göra budget eller rådgivning.

Återvinning

En del transaktioner som gäldenären har gjort innan konkursen kan återvinnas till konkursboet. Det innebär att den som har fått pengarna eller någon annan tillgång ska betala tillbaka värdet till konkursboet så att det kan ingå i det som borgenärerna ska dela på.

Det förekommer att ägaren av aktiebolaget inför den annalkande konkursen har gynnat någon närstående. Det kan vara att bolaget har betalat ut orimligt hög lön eller arvode till någon. Eller att någon tillgång har sålts till ett pris som understiger marknadsvärdet. I dessa fall kan det alltså bli aktuellt med återvinning.

Ansvarsgenombrott

Konkursförvaltaren ska undersöka om någon företrädare för gäldenären har gjort sig skyldig till något som en företrädare kan bli personligen ansvarig för. Det gäller

• Ansvarsgenombrott på grund av kapitalbrist. När aktiebolagets egna kapital antas ligga under hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast göra en särskild balansräkning (kontrollbalansräkning) mm. Om dessa bestämmelser inte följs kan styrelsen och andra företrädare för aktiebolaget bli personligen ansvariga för bolagets skulder som uppkommit efter att tidsfristen har gått ut.
• Ansvarsgenombrott på grund av att företrädarna för aktiebolaget inte har sett till att bolaget betalat skatter och avgifter för anställda.

Läs mer om detta i 20:127.

Efter avslutat arbete

Konkursförvaltaren ska upprätta en slutredovisning när hans eller hennes uppdrag har avslutats. Slutredovisningen ska ges in till tillsynsmyndigheten (Kronofogden) med en kopia till tingsrätten. Slutredovisningen ska lämnas så snart som möjligt.

Om det finns tillräckligt med pengar för att borgenärerna (åtminstone någon av dem) ska få utdelning, ska konkursförvaltaren upprätta ett utdelningsförslag. Detta lämnas till tingsrätten som med utgångspunkt i detta bestämmer hur den avslutade konkursens pengar ska fördelas. Om konkursen avslutas med utdelning ska konkursförvaltaren ge in slutredovisningen samtidigt med utdelningsförslaget.

En konkurs avslutas antingen när tingsrätten fastställer utdelningsförslaget eller, om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslutar om avskrivning av konkursen.

När konkursen av ett aktiebolag har avslutats upphör aktiebolaget att existera. Då kan det inte längre krävas på betalning. Företrädare som blivit personligen ansvariga kan dock fortfarande krävas på betalning av bolagets skulder. En privatperson (t ex enskild näringsidkare) som går i konkurs kan alltid krävas på betalning även efter en avslutad konkurs.

Riksdagen har beslutat om en tillfällig skattefrihet för gåvor upp till ett värde på sammanlagt 1 000 kr inklusive moms/anställd som arbetsgivare kan ge till sina anställda under 2020. Detta är alltså en ”extra” skattefri gåva som arbetsgivare kan ge anställda enligt dagens regler.

Skattefriheten för denna extra gåva gäller från 1 juni – 31 december 2020.

Gåvan får inte vara ersättning för arbete och precis som för andra skattefria gåvor, får gåvan inte lämnas i form av pengar. Med pengar avses även andra betalningsmedel som kan bytas mot pengar. På samma sätt som förutsätts för julgåvor ska det vara fråga om en gåva som ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda.

Bakgrunden till denna extra gåva är att många företag och kommuner vill hjälpa till att lindra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Anställda kan till exempel få presentkort för att handla och därigenom stödja det lokala näringslivet.

Ikraftträdande

Den tillfälliga skatte- och avgiftsfrihet för gåva till anställda träder i kraft 1 juni 2020.

Kostnaden minskar till hälften

Om anstånd med skatt (preliminärskatteavdrag och socialavgifter) och moms beviljats ska det enligt beslutet som riksdagen tidigare tog, förutom kostnadsränta (motsvarande basräntan, se Ränta på skattekonto), även en anståndsavgift om 0,3% av anståndsbeloppet betalas, se 20:144.

Regeringen har nu kommit överens med oppositionen i riksdagen att det ska bli mindre kostsamt att skjuta upp inbetalningen av skatt. Kostnaden för anstånd ska motsvaras av basräntan på 1,25% för de första sex månaderna. Därefter tillkommer en anståndsavgift på 0,2% per månad, vilket motsvarar en avdragsgill ränta på 3,1% per år istället för ca 6%. Det betyder att kostnaden för anstånden minskas med ca hälften.

I linje med tidigare beslut

Den nya lägre kostnaden för anstånd ligger i linje med det tidigare beslutet då riksdagen skrev att de förutsätter att regeringen kommer att följa frågan om räntans storlek och kan komma att agera för att justera räntan.

Finansdepartementen förbereder nu en promemoria med förslaget som kommer att skickas på remiss.

Finansdepartementet